OFTA FÖREKOMMANDE FRÅGOR

1. Varför bör den nuvaranda beväringstjänsten ändras?

Den nuvarande modellen sätter befolkningen i olika positioner på basen av kön utan acceptabla orsaker. Enligt lagen är män tvungna att använda 6-12 månader av sitt liv på en tjänst, från vilken de inte får adekvat ersättning och som kan vara mot deras vilja eller övertygelse.

FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har flera gånger påpekat att straffen mot totalbevägrare är emot tanke-, samvets- och religionsfrihet. Kommittén kräver att Finland utvidgar undantaget om Jehovas vittnen att gälla även andra totalbevägrare.

2. Hur skulle beväringstjänsten uppfyllas jämlikt utan straff mot totalbevägrare?

Alternativ som är i enlighet med kampanjens mål vore en frivilling värnplikt och en selektiv värnplikt eller tjänstgöring som inte bestraffar dem som vägrar att utföra den. Även Sveriges och Norges jämlika och selektiva tjänstgöring, som i praktiken baserar sig på frivillighet, är i enlighet med kampanjens mål.

3. Försvagar en jämlik och ostraffbar värnplikt Finlands försvarsförmåga?

I modellen som är i enlighet med våra mål skulle de mest motiverade bland åldersgruppen utföra värnplikten. Viljan att försvara landet är stort i Finland. Enligt Planeringskommissionen för försvarsinformation nyaste informationsdokument skulle 84% av finländarna vara redo att delta i försvarsuppgifter om Finland skulle vara under attack..

Den nuvarande beväringstjänsten som riktar sig mot män utbildar för många soldater. Genom att årligen utbilda 14 000 beväringsmän och hålla dem i de krigstida trupperna i 20 år kunde vi forma en militär styrka på 280 000 såsom nu. För tillfället utbildas 20 000-21 000 beväringsmän årligen.

Även inom militären finns det initiativ gällande förminskandet av mängden beväringar som utbildas årligen.

4. VAD SKULLE FÖRÄNDRINGARNA KOSTA?

Ekonomer anser generellt att det är bättre att uppmuntra istället för att tvinga personer till armén.Den nuvarande värnpliktsmodellen blir nationalekonomiskt sett dyrare än försvarsbudgeten eftersom den orsakar höga indirekta kostnader. Beväringsplikten utesluter män från jobb eller studier och försvagar ungas ekonomiska och samhälleliga position. Om vi vill ha personer med specifik specialisering till armén, är det mer befogat att höja på ersättningen som betalas till dem istället för att tvångsrekrytera.

Om de dryga 19 000 beväringarna som är i tjänst skulle få 1000e mera i dagspenning i månaden, vore årskostnaderna 228 miljoner euro, vilket motsvarar ca. 7% av försvarsbudgeten. Om man samtidigt kunde slopa civiltjänstgöringen som förkortar ca. 2000 mäns arbetskarriär med ett år, skulle en betydande del av kostnaderna betala sig tillbaka genom förlängda karriärer och högre skatteinkomster. Genom att höja dagspenningen kunde man spara in på de bidrag för soldater som FPA bekostar och på kostnaderna som orsakas av att bedöma och bestraffa totalbevägrare.

5. PLANERAR INTE DE FLESTA LÄNDERNA ATT ÅTERGÅ TILL VÄRNPLIKT?

Finland är det enda EU-landet som under de senaste åren systematiskt har bestraffat totalbevägrare till ovillkorligt fängelsestraff. I andra länder uppmuntrar man till tjänstgöringen genom finansiell ersättning eller skatteincitament. Ovillkorliga fängelsestraff används förutom i Finland i länder vars generella situation kring mänskliga rättigheter är relativt svag.

I Sverige är tjänstgöringen i praktiken frivillig. För basutbildningsperioden betalas ca. 1000 euro i månaden. Av åldersgruppens 90 000 unga kallas de 13 000 som visar intresse till tjänstgöringen genom ett bedömningsformulär, och av dessa påbörjar 4000 motiverade unga tjänstgöringen.

Även i Norge är tjänstgöringen i praktiken frivillig: till tjänsgöringen accepteras endast de, som vill delta. För tjänstgöringen betalas liksom i Sverige ca. 1000 euro i månaden, och civiltjänstgöringen och bestraffandet av totalbevägrare har likaså upphävts.

 

6. Johtaisiko käytännössä vapaaehtoinen palvelus siihen, että Suomeen tulisi palkka-armeija?

Reserviläisarmeija olisi mahdollista muodostaa vapaaehtoisesti varusmiespalveluksen suorittaneista, kunhan palveluksen suorittamisen kannustimet olisivat tarpeeksi hyvät. Palveluksen vapaaehtoisuudesta ei automaattisesti seuraisi, että reserviläisarmeijasta pitäisi siirtyä puhtaaseen ammattiarmeijaan.

Palkka-armeija on väärä termi kuvaamaan valtiollista ammattiarmeijaa. Palkka-armeija koostuu palkkasotilaista, jotka taistelevat pääasiassa yksityisten intressien vuoksi ilman erityistä ideologista, poliittista tai kansallista motiivia.


7. Entä jos otettaisiin käyttöön kansalaispalvelus, joka koskisi miehiä ja naisia?

Kansalaispalvelusmalli on Suomessa yhteiskunnallisessa keskustelussa viimeisen vuoden aikana vilkkaasti esiin noussut vaihtoehto. Esimerkiksi Keskustanuoret ja Elisabeth Rehn Bank of Ideas -ajatushautomo ovat esitelleet omat mallinsa kansalaispalveluksesta.

Kansalaispalvelusmallia kohtaan on esitetty myös kritiikkiä. Kaikkia koskeva palvelus saattaisi rikkoa kansainvälisiä pakkotyön kieltäviä ihmisoikeussopimuksia, jotka sallivat siviilipalvelukseen määräämisen ainoastaan asepalveluksesta omantunnonsyistä kieltäytyville. Kansalaispalveluksesta ei ole myöskään kansainvälisiä esimerkkejä. Joka tapauksessa perusteellista tutkimusta ja selvitystyötä kansalaispalveluksen järjestämisestä ei ole vielä käyty.


8. Voiko nykyinen miehiä koskeva asevelvollisuus olla huono ratkaisu, jos puolustusvoimat kuitenkin kannattaa sitä?

Jos miehiä ei enää pakotettaisi armeijaan, heille pitäisi todennäköisesti luoda nykyistä paremmat kannustimet astua palvelukseen. Päivärahojen korottaminen olisi pois puolustusvoimien muusta budjetista, mikä aiheuttaisi säästöpaineita.

Organisaatiot usein vastustavat itseään koskevia muutoksia, koska niihin liittyy riskejä organisaation työntekijöiden kannalta.

 

9. Korjasiko Jehovan todistajien pakottaminen palvelukseen nykymallin ihmisoikeusongelmat?
 
Eduskunta hyväksyi helmikuussa lakiesityksen, joka pakottaa myös Jehovan todistajat asepalvelukseen vankeusrangaistuksen uhalla. Tuomioistuimet alkoivat vuonna 2018 jättää totaalikieltäytyjät tuomiotta, koska Jehovan todistajat on vapautettu palveluksesta, ja muiden tuomitseminen rikkoisi perustuslain yhdenvertaisuuspykälää.

YK:n ihmisoikeuskomitea on toistuvasti kehottanut Suomea laajentamaan Jehovan todistajien suosituimmuuskohtelun koskemaan muitakin aseistakieltäytyjäryhmiä vedoten ajatuksen, uskonnon ja mielipiteen vapauteen. Jehovan todistajien vapautuslain kumoaminen ei myöskään huomioi sitä, että asevelvollisuus kohtelee sukupuolia eriarvoisesti.